Logga in
Café Strykjärnet

Bakverk, lättare luncher, internationellt utbud av te, cookies och läsk. Vi har öppet måndag - söndag kl. 11-17.

Café >>

 
Restaurang Laxholmen

Serverar en lunchbuffé med olika rätter, stort salladsbord och efterrätt mån-fre kl.11.14.

Restaurang >>

NYHETSBREV

Skriv in din mailadress och prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Öppettider

Kulturnatten_huset

 

Öppet vardag och helg

kl.11-17 hela sommaren

 

Fri entré till alla utställningar

 

HITTA TILL OSS 

 

BESÖKA MUSEET

 

facebook-icon

 

youtube-icon

 

 

 

Konferens

Lokatten

 

Gör din konferens till en annorlunda upplevelse. Industriell charm, personligt bemötande och god service hjälper dig att skapa ett lyckat möte. Välkommen!


Konferens kryddad med kultur >>

Bloggar

Tottes blogg

Följ med vår arbetslivsintendent Torsten Nilsson ut i Sverige och se arbetet på några arbetslivsmuseer.

 

Tottes blogg >>

 

Framtidsland

Följ våra ungdomsgrupper när de gestaltar sina visioner om det framtida, hållbara samhället. 

 

Bloggen Framtidsland >>

 

Hej Framtid

Följ med vår producent Ann-Sofie Axelsson i jakten på framtiden.

 

Bloggen Hej Framtid >>

I butiken

butiken

 

I vår butik hittar du allt från små tokiga leksaker till nyttiga bruksföremål. Specialdesignat eller serietillverkat. Enkelt eller exklusivt. Välkommen!

 

Vår butik >>

Insamlingar

Insamlingsprojekt

 

Museet har ett rikt material av minnesinsamlingar och dokumentationsprojekt. Sedan museet öppnade 1991 har vi samlat in yrkesminnen och människors personliga berättelser om arbete och vardagsliv.


En dokumentation består vanligen av intervjuer och fotodokumentation av människor och miljöer på en arbetsplats. Ibland ingår även fältarbete där forskare är med på arbetsplatsen och följer dem som jobbar där.


En minnesinsamling innebär en efterlysning av människors skriftliga berättelser om arbete och liv, förmedlat genom upprop, exempelvis i press eller via internet. Berättelser kan även samlas in genom intervjuer och skriv- eller berättarcirklar.

 

 

Pågående insamlingar

 

Papperslösas arbetslivserfarenheter

2014-2015

Insamlingsprojektet syftar till att dokumentera och synliggöra papperslösa personers arbetslivserfarenheter i Sverige. Insamlingen är ännu ej påbörjad. Mer information kommer framöver. Har du frågor får du gärna kontakta Marinette Fogde, forskningschef på Arbetets museum, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 011-23 17 22.

 

 

Hbtq-personers livsberättelser

2014-2015

Insamlingsprojektet vänder sig till hbtq-personer födda mellan 1920 och 1950. Insamlingen syftar till att bevara och fördjupa kunskapen om hbtq-personers livserfarenheter och om samhällsutvecklingen i stort. 

 

Klicka här för mer information om projektet och stödfrågor inför skrivandet

 

Vill du dela med dig av din livsberättelse? Berättelsen kan lämnas direkt i vårt webbformulär, eller skickas till Arkivet, Arbetets museum, Laxholmen, 602 21 Norrköping, eller via e-post till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den . Har du frågor får du gärna kontakta Marinette Fogde, forskningschef på Arbetets museum, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , 011-23 17 22.

 

 

 

Tidigare insamlingar

 

Apoteksarbete

2012-2013

Insamlingen riktade sig till människor som arbetar eller har arbetat på apotek. Via främst skrivupprop, men även intervjuer, inkom totalt 29 berättelser. Som en del av insamlingen finns även Farmacifackets Veteranminnen (berättelser från apoteksanställda) arkiverade. Insamlingen gjordes i samarbete med föreningen Liv i Sverige och TAM-Arkiv.

 

Boksläpp 18 oktober 2014

Den 18 oktober 2014 släpps boken Doften av apotek som innehåller ett urval berättelser från insamlingen. Boken består även av fördjupande texter som beskriver branschens historiska utveckling samt ett rikt samtida och historiskt bildmaterial. Bakom boken står förutom Arbetets museum även Liv i Sverige och TAM-Arkiv. Den ges ut med stöd från Farmaciförbundet, Sveriges Farmaceuter, Apotekarsocieteten och TAM-Arkivs forskningsråd.

 

Klicka här för mer information om boksläppet!

  

Lumpenminnen

2012

Hur kändes det att bära uniform? Hur smakade maten som åts ur snuskburken? Hur luktade de nyputsade kängorna? Med anledning av den avskaffade värnplikten genomförde Armémuseum ett dokumentationsprojekt i samarbete med bland annat Arbetets museum, för att samla in minnen och berättelser innan de glöms bort. Insamlingen gjordes huvudsakligen via en webbaserad frågeenkät. 

 

Värnplikt och hbtq

Inom ramen för minnesinsamlingen Lumpenminnen gjorde Arbetets museum en intervjuserie med fyra hbtq-personers upplevelser av att göra lumpen. Dessa berättelser finns arkiverade på Arbetets museum och Armémuseum.

 

Hushållsarbete 1950- och 1960-tal

2009-2011

Under två års tid drev Arbetets museum ett insamlingsprojekt om det många gånger bortglömda arbetet i hemmen. Syftet var att få veta mer om hushållsarbetet och vardagslivet under 1950- och 1960-talen utifrån människors egna erfarenheter. Museet har via upprop, intervjuer och skrivarcirklar fått in över tvåhundra berättelser från personer som var barn eller vuxna vid denna tid. Projektet delfinansierades av Riksbanken Jubileumsfond. Ett urval av insamlingens berättelser har publicerats i museets antologi Vi skröt om att ha vatten inne!. Projektledare: Sofia Seifarth, forskningschef och Johanna Övling, etnolog.

 

Bosniska flyktingminnen

2005

Utställningen Sarajevo belägrat som producerats på Historiska museet i Sarajevo kom till Sverige i februari 2005 och visades på sex olika platser med början på Arbetet museum. En insamling med namnet Bosniska flyktingminnen startades och vände sig till människor som kommit till Sverige som flyktingar i samband med kriget i Bosnien och Hercegovina. Syftet var att samla och bevara berättelser om bosniernas erfarenheter och upplevelser av det nya livet i Sverige, det forna livet i Bosnien och även minnen av kriget.

 

Insamlingen var ett samarbete mellan Arbetets museum, Historiska museet Bosnien och Hercegovina i Sarajevo, Kulturarv utan gränser, Riksutställningar och Bosnisk- Hercegovinska Riksförbundet i Sverige. Projektledare: Ann Kristin Carlström, forskningschef.

 

Smaka vår läckra pizza

2005

Pizza är en av de vanligaste maträtterna i Sverige idag och det har hänt mycket sedan pizzan första gången lanserades här. Den har, mer än många andra importerade maträtter, fått stor spridning i vårt land. Vad vet vi om pizzabagarna och hur har pizzan förändrats? Hur ser en pizzabagares vardag ut, vilka är arbetsvillkoren och finns det kvinnliga pizzabagare?

 

För att få reda på detta genomförde Hotell & Restaurang Facket tillsammans med Arbetets museum ett riksomfattande insamlings- och dokumentationsarbete. Pizzakartonger och menyer samlades in och sex intervjuer gjordes. Materialet användes i utställningen Smaka vår läckra pizza. I arkivet finns de insamlade pizzamenyerna och kartongerna samt de bandade intervjuerna. Mårten Mellberg genomförde projektet och producerade utställningen. Projektledare: Ann Kristin Carlström, forskningschef.

 

Brandkårsmuseet i Simonstorp

2005

Som en del i ett utställningsprojekt om arbetslivsmuseer gjordes en minnesinsamling om Brandkårsmuseet i Simonstorp. Sju personer berättade om jobbet som brandman och arbetet med att bygga upp museet. I arkivet finns intervjuerna på band och transkriberade.

 

Handelsanställda

2004-2005

Inför Handelsanställdas förbunds 100-årsjubileum 2006 startade Arbetets museum tillsammans med fackförbundet en minnesinsamling som vände sig till Handels medlemmar. Uppropet publicerades i tidningen Handelsnytt och uppmanade yrkesverksamma och pensionerade att skriva och berätta om sitt liv och arbete. Sextiotre personer svarade. Projektledare: Ann Kristin Carlström, forskningschef.

 

Sista året på Postterminalen i Norrköping

2004

I september 2003 fick de anställda vid Postterminalen i Norrköping beskedet att terminalen skulle läggas ned. Avvecklingen skulle vara slutförd oktober 2004. Av 450 miste 350 jobbet.

 

Ett projekt genomfördes med syfte att med intervjuer och foto dokumentera nedläggningen. Avsikten var att göra intervjuer med de anställda för att spegla deras arbets- och vardagsliv och deras tankar och känslor inför nedläggningen. I urvalet togs hänsyn framförallt för att få en spridning av ålder, kön och etnicitet. Projektet resulterade i en fotoutställning, som först visades på Arbetets museum och därefter turnerade runt i Sverige.

 

I arkivet finns sex intervjuer transkriberade och 2500 fotografier som negativ eller papperskopior. Mårten Mellberg intervjuade, Jonas Jörneberg och Jan-Olov Björk fotograferade. Projektansvarig: Ann Kristin Carlström, forskningschef.

 

HBT – Homo- bi- och transpersoners livsberättelser

2004

I samband med 2004 års Pridefestival i Stockholm startades en minnesinsamling för att samla in självbiografiskt material från homo- bi och transsexuella. Projektet genomfördes av Arbetets museum och två projekt inom EU:s Equalprogram ”Normgivande mångfald” och ”Homo- och bisexuella i omsorgen”, samt TCO och RFSL. 44 berättelser skickades in - från män och kvinnor, homo- bi- och transsexuella, med åldersmässigt stor spridning. Bidragen är anonymiserade.

 

Samarbetet resulterade även i utställningen Normen skaver, på jobbet är väl alla hetero … som under 2005 visades på Arbetets museum och sedan turnerade runt i Sverige. I december 2005 publicerades tolv av bidragen i antologin Här har du mitt liv. Skildringar vid sidan om normen – tolv självbiografiska berättelser av homo, bi och transpersoner. Projektledare: Ann Kristin Carlström, forskningschef.

 

K=Kärlek

2004

K=Kärlek är ett dokumentationsprojekt av arbetet på Tierps järnbruk. Där produceras bland annat de välkända brunnslocken som är märkta med A eller K. Vi brukar förknippa dessa brunnslock med skrock. Att trampa på en K-brunn ger tur i kärlek, medan en A-brunn bör undvikas. Björn Ullhagen fotograferade det tunga arbetet i gjuteriet. Tre personer, en projektanställd från Arbetets museum, Malin Blomkvist, och två studenter från Uppsala universitet genomförde djupintervjuer med de anställda. Studenterna skrev varsin C-uppsats i etnologi inom ramen för projektet: Ulrika Forsbergs ”... och farsan min, han laga aldrig nå´n mat” En feministisk studie av synen på genus vid könstypiska arbetsplatser och Gudrun Panthers Avbruten kärlek. En undersökning om brunnslocksskrock och annan övertro.

 

I arkivet finns utskrifter av de femton intervjuerna och Björn Ullhagens fotografier. Fotografierna finns även publicerade i Björn Ullhagens bok Järnkärlek. Bilder på järnet och människorna. Utställningen K=kärlek visades på Arbetets museum, i Tierp och Lövstabruk i Uppland. Projektledare: Torsten Nilsson, arbetslivsintendent.

 

Migration, Work and Identity

2003-2004
Med hjälp av bidrag från EU medverkade Arbetets museum tillsammans med museer i sex europeiska städer i ett projekt kring frågor om in- och utvandring i Europa. Detta europeiska samarbetsprojekt resulterade i en vandringsutställning som invigdes i Köpenhamn i februari 2003 och visades på Arbetets museum augusti-september 2004.

 

Gusum i mitt hjärta

2003-2005

Författarinnan Anna Christina Sundgren och fotografen Christian Karnevald har mött och skildrat människorna i det gamla brukssamhället. Ett samhälle som genomgått flera dramatiska händelser de senaste decennierna. Utgångspunkt för projektet var den brunna ruinen som står mitt i Gusums centrum. Man frågade sig hur människorna i samhället stod ut med att se den varje dag år efter år. Påverkar hemortens förfall den egna självbilden? Hur ser de på framtiden? Vad tänker de?

 

Ett av målen med projektet var att få människor att se sin egen betydelse i ortens historia och dessutom se möjligheterna att påverka utvecklingen när bruket inte längre har makten över deras liv och arbete. Hur ser spåren av bruksandan ut i ett industrisamhälle på väg in i en postindustriell tid?

 

Dokumentationen innebar dels intervjuer med nio personer, dels en skivarcirkel med åtta deltagare. Två skolklasser i årskurs fem skrev om Mitt liv om 15 år. Fotodokumentationen omfattar ca 1 500 bilder. Projektet redovisades i en utställning och i en bok, båda med titeln Gusum i mitt hjärta. Allt dokumentationsmaterial finns bevarat i Arbetets museums arkiv.

 

Chefer i verkstadsindustrin

2003-2004

Den svenska verkstadsindustrin genomgår sedan några decennier stora förändringar. Omvandlingarna är tekniska, sociala och organisatoriska och påverkar arbetet radikalt. Mitt i dessa förändringar arbetar en grupp arbetsledare och chefer på mellannivå. En insamling startade för att dokumentera mellanchefernas upplevelser och erfarenheter. Insamlingen var ett samarbete mellan TAM-Arkiv, Arbetets museum och Tekniska museet, och den genomfördes med hjälp av Civilingenjörsförbundet, Ledarna och SIF. Två personer svarade.

 

Idrottsledaren

2002

Idrottesledaren är en dokumentation av ideella idrottsledare. Inför Riksidrottsförbundets 100-årsjubileum påbörjades 2002 ett samarbete mellan Arbetets museum och Riksidrottsförbundet för att göra en dokumentation bestående dels av en minnesinsamling av personliga berättelser, dels en intervjuundersökning. Målgrupp var idrottsledare i alla åldrar i hela Sverige. Det insamlade materialet skulle ha en tillfredsställande geografisk, åldersmässig och idrottslig spridning, samt visa både manliga och kvinnliga idrottsledares insats. Till minnesinsamlingen kom 61 svar. Totalt intervjuades 23 personer, 11 kvinnor och 12 män.

 

I arkivet finns de bandade och transkriberade intervjuerna, minnesberättelserna, fotografier samt en redogörelse för dokumentationsarbetet och dess resultat. Delar av materialet användes i utställningen Idrottsliv – om kassören, tränaren och chauffören. Projektet genomfördes av etnolog Anne Wastesson Jonsson.

 

Skoindustrimuseet i Kumla

2002

Syftet var att förbereda en utställning på Arbetets museum om människor som driver och engagerar sig i arbetslivsmuseernas verksamhet. Här med Skoindustrimuseet i Kumla som exempel. Utställningen bestod av texter och fotografier från en dokumentation som gjordes i mars 2002. Tre personer med aktivt engagemang för Skoindustrimuseet intervjuades. I arkivet finns intervjuerna på band och transkriberade. Projektledare: Torsten Nilsson, arbetslivsintendent.

 

När fabrikerna tystnar

2001-2002

Bureå är ett litet sågverkssamhälle söder om Skellefteå. När verksamheten vid träsliperiet lades ner 1992 blev 150 personer arbetslösa. Projektet När fabrikerna tystnar ville tio år efter nedläggningen undersöka och skildra vad som händer med människor och samhälle efter en företagsnedläggning.

 

Studiecirkel, fältarbete med intervjuer och fotodokumentation genomfördes i ett samarbete mellan Västerbottens museum, Skellefteå museum, ABF, Pappers och Etnologiska institutionen vid Umeå universitet. Sjutton personer intervjuades. Arbetet resulterade även i en utställning som visades i Bureå och på Arbetets museum. Samarbetet med Universitet i Umeå resulterade i Maria Enlunds D-uppsats Förr höll vi på MoDo i hockey : en industrinedläggnings påverkan och omdefinition av identitet och arbetsgemenskap. I arkivet finns projektbeskrivning och utskrifter av intervjuerna. Projektledare: Torsten Nilsson, arbetslivsintendent.

 

Journalistminnen

2001

Det journalistiska arbetet har genomgått stora tekniska, sociala och organisatoriska förändringar de senaste decennierna. För att få journalisternas egen bild av hur arbetet förändrats startade TAM-Arkiv, Arbetets museum och Svenska Journalistförbundet dokumentationsprojektet Redaktionellt arbete. En undersökning av journalistyrket i omvandling. Projektet bestod av en iinsamling av journalisters yrkesminnen, ett fältarbete på Östgöta Correspondentens redaktion med intervjuer, som genomfördes av kultur- och medievetaren Carin Persson, och fotodokumentation av Christian Karnevald. Bilderna visades i en utställning på Arbetets museum och TAM-arkiv.

 

Minnesinsamlingen gav 136 svar. I materialet finns skildringar från såväl lokalredaktioner, storstadstidningar, veckopress, lokalradio och frilansande journalister. En tredjedel av bidragen är skrivna av kvinnor. Originalen finns på TAM-arkiv. Arbetets museum har kopior av berättelserna.

Projektledare: Ann Kristin Carlströ, forskningschef.

 

Arbetslivsmuseernas villkor och engagemang

2000-2001

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet gjordes en undersökning av arbetslivsmuseernas insatser och arbetssituation. Studien genomfördes av etnolog Birgitta Burell och finns redovisad i skriften Man måste vara lite tokig! En undersökning om arbetslivsmuseernas villlkor och engagemang. Den bygger på 162 enkätsvar och intervjuer med tolv personer, aktiva på tolv olika arbetslivsmuseer. I arkivet finns de bandade intervjuerna samt färgnegativ. Intervjuer och foto: Birgitta Burell, etnolog.

 

Visionen om det goda arbetet

1999

Som ett av fem delprojekt med det övergripande temat Livslångt lärande i arbetslivet var Visionen om det goda arbetet ett utställningsprojekt som handlade om LO-yrken i förändring. Som underlag för utställningsproduktionen genomfördes intervjuer med representanter för tretton olika yrken. Intervjuerna berörde både det aktuella arbetet och visionen om framtidens arbetsliv. I arkivet på Arbetets museum finns de bandade intervjuerna.

 

Att arbeta i Svenska kyrkan

1999

Med anledning av att kyrkan skiljdes från staten ville Arbetets museum uppmärksamma arbetet inom Svenska kyrkan. Projektet vände sig till kyrkans alla yrkeskategorier för att dokumentera det vardagliga församlingsarbetet i en tid av förändring. Till minnesinsamlingen kom 18 svar från bland annat präster, kyrkvaktmästare, diakonissor, kanslister och ledare för ungdomsverksamhet.

 

Vita rockar

1996-1998

Hur såg vardagen ut för dem som arbetade inom den svenska hälso- och sjukvården i slutet av 1990-talet? Kraftiga ekonomiska nedskärningar och omorganisationer ledde till stora förändringar. I samarbete med Kommunal, Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet SKTF riktade Arbetets museum sig till, och ville belysa, de olika vårdyrkesgrupperna - läkare, sjuksköterskor, undersköterskor – och deras arbetsvardag.

 

Projektet Vita rockar genomfördes i tre steg. Det första steget genomfördes 1996 med en yrkesminnesinsamling som gav 145 svar. Ett urval av berättelserna publicerades i antologin Vård som yrke. Andra steget genomfördes 1997 och bestod av en dokumentation av två vårdarbetsplatser i Mellansverige, en infektionsklinik och en vårdcentral. En etnolog, en fotograf och en konstnär gjorde utifrån sina respektive arbetssätt en tolkning av vårdarbetet. Fältarbetet, som genomfördes av etnolog Birgitta Burell, pågick under elva veckor och bestod av intervjuer och löpande fältdagboksanteckningar. Fotograf Gunilla Lundström och konstnär Per Josefsson besökte vid flera tillfällen de två arbetsplatserna. Det tredje steget var en utställning. Den fotografiska dokumentationen och Per Josefssons skulpturer ingick, tillsammans med Birgitta Burells texter, i utställningen Vita rockar som visades på Arbetets museum 1998.

 

I arkivet finns 145 minnesberättelser från sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, 24 intervjuer och 40 fotografier samt observationsdagbok och fältdagbok.

 

Transportarbete i tid och rum

1995-1997

Inför Transportarbetareförbundets 100-årsjubileum 1997 fick Arbetets museum i uppdrag att

producera en utställning om transportarbetarnas villkor under 1900-talet. Dokumentationen inför utställningen riktade sig till hamnarbetare, lastbilschaufförer, tidningsbud och väktare. Den bestod av intervjuer, fotodokumentation samt en minnesinsamling som pågick februari-september 1996. Bidragen till minnesinsamlingen sammanställdes i antologin En bit på väg, Svenska Transportarbetareförbundet 100 år. Jubileet manifesterades också i utställningen Alla dagar Alla nätter, som producerades och visades på Arbetets museum 1997.

 

Arkivmaterialet består av 28 intervjuer fördelade på följande yrken: väktare, chaufför, tidningsbud, hamnarbetare, bensinstationspersonal, flygtekniker, maskinförare och terminalarbetare. 45 personer bidrog med sina nedtecknade minnen. De flesta var chaufförer men bidrag kom även från hamnarbetare, packhusarbetare, väktare, terminalarbetare, bensinstationspersonal och tidningsbud. I bild dokumenterades tidningsbud till fots och med bil, väktare på olika uppdrag, lastbilsförare, terminalarbetare och flygtekniker. Projektansvariga: Maths Isacson, forskningschef och Ingrid Parr, arkivarie

 

Klassresenär och tjänsteman

1995

Under vinjetten Klassresan publicerade Dagens Nyheter 1990 en serie artiklar. Gensvaret från läsarna blev mycket stort. De berättade om sina erfarenheter av att byta social tillhörighet, hur det var att möta andra vanor och värderingar än dem de växt upp med. Med en minnesinsamling riktade sig därför TAM-Arkiv till olika tjänstemannagrupper för att få deras berättelser och erfarenheter av klassresan. 32 personer svarade. Arbetets museum har kopior av berättelserna.

 

Eldsjälar

1995

I samband med projektet Mänskliga rättigheter gjordes bland annat utställningen Eldsjälar – mitt ibland oss. Där presenterades nio personer och den kamp de till vardags förde, med en extra brinnande låga för den verksamhet eller projekt de drev. I arkivet finns de bandade intervjuerna med dessa nio eldsjälar.

 

Biståndsarbetare

1994-1995

Inom projektet Mänskliga Rättigheter intervjuades dels en distriktssköterska, född 1918, som arbetade i Världshälsoorganisationens tjänst 1952 – 1978, dels en ung kvinna som arbetade för ett internationellt nätverk FoodFirst Information & Action Network - FIAN.

 

Arbetarstaden Uppsala

1994

En minnesinsamling kopplad till ett bokprojekt om Uppsala i samarbete mellan LO-sektionen, Uppsala universitet och Arbetets museum. Fyra berättelser kom in. Parallellt arbetade tio äldre Uppsalabor i en studiecirkel som belyste arbetarstaden Uppsala. Samtalen under deras träffar bandades och finns utskrivna och förvaras på Folkrörelsearkivet i Uppsala. Arbetarstaden Uppsala : en 1900-talshistoria gavs ut 1996. Arkivmaterialet består av de fyra berättelserna samt fotografier som använts i samband med bokarbetet. Projektetedare, Maths Isacson, forskningschef.

 

Gruvarbetare

1994

1958 samlade Nordiska museet in och publicerade Gruvminnen. Den tekniska utvecklingen med omfattande mekanisering, arbetets och livets nya villkor motiverade nu en ny insamling. Därför vände sig Nordiska museet tillsammans med Arbetets museum, Metallindustriarbetareförbundet, och Sverigefinländarnas arkiv i ett upprop till både aktiva och pensionerade gruvarbetare. Insamlingen gav femton svar. De presenteras i Vi gav järnet. Gruvarbetare skildrar sina liv, som utgavs av Nordiska museet i serien Svenska folket berättar. Kopior av bidragen finns i arkivet på Arbetets museum.

 

Byggnadsarbete och byggande

1992-1994

På initiativ av två Uppsalafotografer, Anders R. Östlund och Vasilis Theodorou, igångsattes i början av 1992 en samtidsdokumentation i ord och bild av nybyggnationen och ombyggnadsarbetet av Kronoparken i Ulleråkerområdet i Uppsala. Sammanlagt 120 lägenheter skulle iordningställas och fotograferna följde arbetsmomenten från byggstart till slutbesiktning. Målsättningen var att dokumentera hur modern teknik påverkade arbetet och arbetsmiljön. Projektet genomfördes av Arbetets museum, Länsarbetsnämnden i Uppsala, LO, byggföretag och Byggforskningsrådet. Dokumentationen ingick i utställningen Att bygga i ord och bild som visades på Arbetets museum våren 1995. Arkivmaterialet består av nedtecknade intervjuer och fotografier.

 

Arbetsförmedlarminnen

1993

Tillsammans med Statstjänstemannaförbundet och TAM Tjänstemannarörelsens arkiv och museum vände sig Arbetets museum i ett upprop till landets arbetsförmedlare för att få deras levnads- och arbetslivsberättelser. Arbetslösheten var hög och man förväntade sig en utveckling med privata arbetsförmedlingar. Frågan var: Hur hade arbetsförmedlarna tidigare arbetat och hur hade arbetet och arbetssituationen förändrats? Minnesinsamlingen var samtidigt en del i förberedelserna inför en utställning om arbetsförmedlingens och arbetsmarknadspolitikens skiftningar under 1900-talet, Porten till arbete.

 

23 personer skrev och berättade om sitt liv som arbetsförmedlare. Under tre månader genomfördes en dokumentation i ord och bild av verksamheten vid två arbetsförmedlingar, en i Stockholm och en i Finspång.

 

Undersköterskeminnen

1993

I ett upprop vände sig Arbetets museum och SKAF/Svenska Kommunalarbetareförbundet till undersköterskor och sjukvårdsbiträden och bad om deras berättelser från arbete och vardagsliv. På sjukhusen började under 1990-talet besparingar och omorganisationer genomföras, vilket påverkade sjukvårdspersonalens arbetsuppgifter och ökade konkurrensen mellan de olika yrkesgrupperna. Underskötersketjänster omvandlades till sjukskötersketjänster samtidigt som personalantalet minskade.

 

Det kom 107 svar, varav tre från män. Bidragen representerar en bred erfarenhet från olika områden inom hälso- och sjukvården. Det finns berättelser från akutsjukvård, långvård, mentalsjukvård, öppenvård och hemtjänst. I en antologi, Vi är viktiga i vården, publicerades sexton av bidragen.

 

Arbetslösheten och städarnas arbetsvillkor

1993-1994

Dokumentationsprogrammet Arbetsplats Sverige startade 1989, och var ett samarbete mellan Arbetets museum, Nordiska museet, TAM Tjänstemännens arkiv och museum, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt de fyra LO-förbund som organiserar städare. Resultaten av den insamlingen finns redovisade i boken Utan städare stannar Sverige.

 

År 1993 fortsatte projektet med Arbetslösheten och städarnas villkor. Tjugotre personer intervjuades, företrädesvis unga eftersom minnesinsamlingen besvarats främst av äldre. Dokumentationen i ord och bild beskriver 1990-talets städarbete. Ett arbetsliv som karaktäriserades av ökad arbetslöshet, besparingar och privatisering av offentliga sektorns städverksamhet. Det pågick också en statushöjande professionaliseringssträvan. Intervjuerna är gjorda på städarbetsplatser i Östergötland och Sörmland. Under våren 1993 intervjuades enskilda lokalvårdare på olika arbetsplatser. Kortare arbetsplatsbesök gjordes på hotell, vid nattstädning av tåg och på varuhus under tidig morgonstädning. Fotograf deltog vid arbetsplatsbesöken. Under hösten arbetade projektledare Gunnel Andersdotter en månad som skolstäderska och förde dagliga minnesanteckningar.

 

Det insamlade materialet redovisas i boken Rent och smutsigt, och presenterades också i

vandringsutställningen Till er tjänst. Till utställningen gjorde konstnär Per Josefsson skulpturer som visar städare i arbete. Arkivmaterialet består av de 23 intervjuerna, på band och transkriberade, 225 fotografier samt en fältdagbok med minnesanteckningar från besök på arbetsplatser, intervjutillfällen och det egna arbetet som lokalvårdare, informationsmaterial från städföretag och fackliga organisationer, samt pressklipp. Projektansvarig: Gunnel Andersdotter, foto: Calle Slättengren och Anders Kratz.

 

Metallarbetare

1993

Metallindustriarbetareförbundet, Nordiska museet och Arbetets museum vände sig till metallarbetare

för att få deras levnads- och arbetslivsberättelser. 44 män och 8 kvinnor svarade. Många av skribenterna berättar om arbetslivet på 1930- och 1940-talen. Tio av berättelserna utgavs i Nordiska museets skriftserie Svenska folket berättar under titeln Hetta, larm och svetslågor. Metallarbetare skildrar sina liv.

 

Förskollärare

1992 -1993

Lärarförbundet firade 1993 sitt 75-årsjubileum. Inför jubileet genomförde TAM Tjänstemannarörelsens arkiv och museum, Nordiska museet och Arbetets museum en insamling av förskollärarminnen. I uppropet till förskollärarna står bland annat: ”Förskollärarna står idag inför stora utmaningar. Den samhällsekonomiska situationen är dyster. De specialdestinerade statsbidragen försvinner och förbudet mot höjning av kommunalskatten kvarstår. Kommunerna tvingas att på ett hårdhänt sätt rationalisera sin verksamhet, däribland förskollärarområdet. Det sker bland annat genom utförsäljning och rationalisering eller genom att verksamheter helt enkelt läggs ner…”

 

Insamlingen resulterade i 97 berättelser. Nio av dem publicerades i boken ”Det vi gör sätter spår hela livet” Förskollärare berättar. Arkivarie Annelie Johansson på TAM-Arkiv genomförde projektet och var redaktör för boken. I arkivet på Arbetets museum finns kopior av de insamlade berättelserna.

 

Luktminnen, känselminnen. Ljud och oljud

1991-1993

Inför utställningen Sjätte sinnet – som handlade om hur vi använder våra sinnen i arbetslivet - gjordes tre olika upprop. Först: Hur luktar din arbetsplats? 54 personer svarade. Därefter: Hur känns din arbetsplats? På vilket sätt används känselsinnet i arbetslivet? 20 personer svarade. Sist: Hörseln. Hur låter det på din arbetsplats? 25 personer skrev och berättade. 1991-1993 utgavs sex nummer av tidskriften Sjätte sinnet. Arbetets museums konstnärliga ledare Eva Persson arbetade med insamlingen och utställningsproduktionen.

 

Städare

1990-1991

I projektet Arbetsplats Sverige vände sig de fyra fackförbund som organiserar städare tillsammans med Nordiska museet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Arbetets museum i ett upprop till alla städare för att få deras levnads- och yrkesskildringar. Hur hade städyrket förändrats de senaste 50 åren? 120 personer svarade på uppropet. Utöver berättelserna skickades också fotografier och teckningar. Nitton minnen publicerades i Utan städare stannar Sverige i Nordiska museets serie Svenska folket berättar. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

 

Socialarbetarminnen

1990-1991

Inom ramen för dokumentationsprojektet Arbetsplats Sverige genomförde TAM Tjänstemannarörelsens arkiv och museum, Nordiska museet, SKTF/Svenska kommunaltjänstemannaförbundet tillsammans med Arbetets museum en insamling av yrkesminnen skrivna av hemtjänstassistenter och socialsekreterare. På Arbetets museum presenterades ett av bidragen, Laila Grips minnesberättelse, dels i boken En socialarbetares minne, dels i en utställning med samma namn.

 

För att ytterligare fördjupa kunskapen om socialsekreterarnas yrke gjorde arkivarie Annelie Johansson på TAM-Arkiv en intervjuundersökning som presenteras i boken Varje människa är värd att lyssna på. Socialsekreterare berättar. I arkivet på Arbetets museum finns kopior på de tio minnesberättelser som skickades till insamlingen.


Att bygga för Arbetets museum

1990-1991

Dokumentation av arbetet med att bygga om Strykjärnet och den tidigare textilfabriken Holmens Bomull till museum. Etnolog Gunnel Andersdotter och fotograf Anders Kratz följde de olika stegen i arbetet. Frågeställningarna var bland annat: Hur går det till att förändra en gammal fabriksbyggnad till museum? Vilka yrkeskunskaper krävs? Hur ser de berörda på sitt arbete och den byggnad de arbetar i och med? Hur gestaltar sig relationen mellan de olika yrkesgrupperna?

 

Arbetsprocessen, med särskild tyngdpunkt på målarnas och snickarnas arbete, är beskriven. Även rivare, utsättare, smeder och elektriker intervjuades. Särskild vikt lades vid de mentala aspekterna av byggnadsarbetet. Tre personer ur projektledningen och elva hantverkare intervjuades. Fältarbetet bestod av deltagande observation, bandade intervjuer och fotografering. I detta sammanhang genomfördes även källforskning kring Strykjärnets historia av industriminneskonsulten Trad Wrigglesworth.
 

Alva Carlsson rullerska på Laxholmen 1927-62

1990

I mars 1986 startade projektet Arbetarminnen i Norrköping för att dokumentera framför allt textilarbetarnas minnen. Ungefär 300 intervjuer gjordes. De bandades och transkriberades, och arkiveras på Stadsmuseet i Norrköping. Några av minnena publicerades i Då brann det i gaveln : fem textilarbetare minns, redaktör Björn Horgby. Bullakandidater : fem textilarbeterskor minns, redaktör Lena Wernevik, som också skrev Vägen till lagsalen : en studie om tyglagerskor på textilindustrierna i Norrköping 1925-55.

 

Inför invigningen av museet 1991 gjorde Arbetets museum sin enda permanenta utställning för att berätta om dem som arbetat i Strykjärnet när det var textilindustri. En av kvinnorna, Alva Carlsson, som deltagit i det tidigare intervjuprojektet, tillfrågades om hon ville vara den som med sin livsberättelse illustrerade detta. Hon hade arbetat i huset 35 år. Etnolog Lena Wernevik intervjuade Alva på nytt. Dessa intervjuer finns bandade och utskrivna. Privata bilder ur Alvas fotoalbum och fotografier från Holmens arkiv har använts i utställningen. Kopior av dessa finns också i arkivet. Projektledare och utställningsproducent: Ann Follin.

 

 
    Arbetets museum
Laxholmen
602 21 Norrköping
Telefon: 011-18 98 00 (växel)
Fax: 011-18 22 90
epost: info@arbetetsmuseum.se
Öppet alla dagar 11-17
Tisdagar till 20 (ej kvällsöppet juni-aug)
Fri entré
Museet är stängt: långfredagen, påskafton
midsommarafton, midsommardagen, julafton
och nyårsdagen